Då jag inte själv lyckats få kontakt med någon säkerhetssamordnare på kommunen och inte finner någon information på kommunens hemsida samt att tiden börjar rinna ut så fick jag ta mig en titt på min klasskamrat Jeremy´s blogg då vi kommer från samma stad.

Han har lyckats kontakta Norrköpings kommuns säkerhetssamordnare Richard Tjernström för att få veta mer om Norrköpings tvärsektoriella arbete.

Kommunens egentliga säkerhetsarbete bedrivs inte i Rådhuset som många andra verksamheter utan sker ute i verksamheterna som finns och lyder under sina respektive förvaltningar.

Detta faktum gör att det ställs krav på att förvaltningarna själva har fungerande krisplaner för att kunna hålla verksamheten igång på bästa sätt även under påfrestningar (t ex en pandemi). Samtidigt som de enskilda enheterna (skola, dagis, äldreboende etc) behöver ha ett väl fungerande dagligt säkerhetsarbete och t ex bedriva systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Dom organisationer som arbetar med säkerhet på heltid som t ex (SÄK samt RTÖG) arbetar rådgivande och stödjande gentemot alla kommunens enheter när det gäller frågor som rör säkerhet.

Det centrala säkerhetsarbetet kan olika ut i olika kommuner. I Linköping har man t ex en säkerhetsavdelning där flera personer arbetar med särskilda arbetsuppgifter. I Norrköping har man valt ett mer projektorienterat arbetssätt i en enligt eget utsago mer dynamisk organisation. Norrköping har en säkerhetschef (likaså säkerhetsskyddschef) som är direkt underställd kommundirektören. Norrköping har utöver det en säkerhetssamordnare (Richard Tjernström) som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsens kansli, men som arbetar närmast säkerhetschefen. Dessa två ingår själva i eller leder därefter olika former av säkerhetsgrupper, både statiska och dynamiska, där dom bedriver det proaktiva/strategiska och uppföljande arbetet på central nivå. Till de statiska grupperna hör regelbundna möten med respektive förvaltningarna Vård- och omsorgskontoret, Utbildningskontoret, Lokalförsörjningsenhet, Personalkontoret, Tekniska kontoret, IT-säkerhetsgrupp, Försäkringsgrupp mm. Om behov uppstår tillsätter/inrättar man dynamiska grupper - vilket innebär att man snabbt plockar ihop de berörda personer som behövs för att snabbt kunna säkerställa lösningen på uppkomna frågeställningar. Detta arbetssätt innebär att medlemmar i arbetsgrupperna kan omsättas efter behov och beroende på progressen i själva arbetet. Ibland kan även dessa arbetsgrupper innefatta extern expertis eller sakkunnig.

Då kommunens verksamheter täcker så många olika områden har man sällan att göra med varandra i vardagen. Dock är självfallet personer i ledande position involverade i det centrala säkerhetsarbetet och utövar viss samverkan med varandra, t ex i central ledningsgrupp och i krisledningssammanhang.

Ett exempel på sådant arbete är Norrköpings Krisplan:

Norrköpings Kommun har en utarbetad plan (program) för krisledningsarbetet i den händelse att kommunen behöver gå över till en anpassad organisation på grund av en extraordinär händelse eller annan svår påfrestning.
Programmet kan också användas i tillämpliga delar om kommunens samlade resurser behöver utnyttjas t ex vid långvariga elavbrott, svåra olyckor, svåra och långvariga snöoväder, dricksvattenbrist, omfattande skador med farligt gods eller liknande händelser.

I denna krisplan finns program för hantering av extraordinära händelser där man valt att fokusera på lite olika mål.

Inriktningsmål:

Trygga människors liv, personliga säkerhet och hälsa samt hindra eller

begränsa skador på miljö och egendom.

Verka för ett robust samhälle och i allt planeringsarbete försöka minska

sårbarheten utifrån vad som identifierats i risk- och sårbarhetsanalyser

m.m.

Ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid och genom detta

också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar vid höjd

beredskap.

Upprätthålla nödvändiga funktioner för ledning, samband och

information vid en extraordinär händelse.

Vid såväl mindre händelser som vid extraordinära händelser ska en god

information kunna ges till kommuninnevånare, media och andra

berörda..

Effektmål

Krisledningsorganisationen ska kunna samlas och om möjligt kunna

verka inom tre timmar efter larm. Informationsinsatser bör kunna

påbörjas inom en timme.

Krisledningsorganisationen ska kunna verka uthålligt under lång tid.

Krisledningsorganisationen ska ha tillgång till utbildad personal,

lämpliga lokaler och utrustning för att kunna bedriva ett effektivt

arbete.

Krisledningsorganisationens förmåga ska upprätthållas genom

utbildning och/eller övningar minst två gånger per mandatperiod.

http://bobodahbear.blogg.se/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/sakerhet/kris/krisplan/

Handlingsprogrammet på remiss:

Det finns nu ett förslag till handlingsprogram för Räddningstjänsten Östra Götaland och dess ägarkommuner, Linköping och Norrköping, som sänds ut på remiss.

Handlingsprogrammet skall syfta till att öka säkerheten inom boende, trafik, skola och fritid (vatten). Detta förutsätter att nya strukturer för samverkan mellan kommunerna samt mellan kommunerna och förbundet skapas. Uppföljning och utvärdering av arbetet kommer att ske en gång per år i seminarieform. Till stöd för uppföljning och utvärdering finns ett antal mätinstrument som ska spegla hur säkerheten utvecklas i kommunerna.

Bland remissinstanser finns Länsstyrelsen, Polis, Landsting, flygplatserna, kommuner inom regionen, kommunala nämnder, andra räddningstjänster och BRIS. Men alla är välkomna att säga sin mening.

Bakgrund:

Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska varje kommun ha handlingsprogram för skydd mot olyckor. Fullmäktige beslutade att gemensamt handlingsprogram för de båda kommunerna, Linköping och Norrköping, och förbudet skulle tas fram.
Arbetet med nya handlingsprogrammet inleddes i slutet av 2010 och har letts av en politisk styrgrupp med lika representation från kommunerna och förbundet.

Detta är ett bra exempel på tvärsektoriellt arbete när man bjuder in flera olika remiss instanser för att gemensamt diskutera det kommande handlingsprogrammet.

Jag tror att denna metod är nödvändig för att lyckas med det tvärsektoriella arbetet, man måste helt enkelt lyssna på alla inblandade parter. Ta bara som exempel en trafikolycka, där är räddningstjänst, polis, sjukvård, och infrastruktur (kommun) inblandade. För att kunna minska trafikolyckorna behövs alla parter så att alla får säga sitt och man gemensamt kan komma fram till vad som behövs förbättras.

Till denna remiss har man valt ut följande områden som ska ägnas särskilt fokus i de kommande årens säkerhetsarbete:

http://www.norrkoping.se/rtog/nyheter/arkiv/handlingsprogrammet-pa-re/index.xml

http://www.norrkoping.se/rtog/nyheter/arkiv/handlingsprogrammet-pa-re/Handlingsprogram_remiss.pdf

”När en förälder släpper iväg sitt barn till skolan så räknar föräldern med att barnet lär sig något. Skolans huvuduppgift är att undervisa och lära barn saker, men samtidigt så räknar även föräldern att barnet kommer hem på eftermiddagen, det vill säga skolan har ett säkerhetsansvar för barnen som vistas i skolan”

Jag tycker att ovanstående citat är en väldigt bra beskrivning på vad tvärsektoriellt arbete går ut på. Det finns förstås väldigt många instanser att beskriva i en kommun så jag tänkte förhålla mig till det jag tycker är relevant för vår utbildning.

Jag vill också tillägga att räddningstjänsten inte längre tillhör den kommunala verksamheten i Norrköping/Linköping utan är ett fristående räddningstjänstförbund ihop med Linköping som heter Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG)

Det första jag kom att tänka på var Norrköpings kommuns fixartjänst. Inte på något sätt unikt men ändå en bra ansträngning för att minska kostnader och tid för sjukvården och i viss mån även räddningstjänsten. Då fallolyckor kostar kommunen väldigt mycket pengar varje år så kanske en sådan åtgärd kan få ned dessa onödiga kostnader samt lidande för dom drabbade.

Så här fungerar fixartjänsten:

Är man över 67 år och har eget boende i Norrköpings kommun så kan man av kommunen helt gratis få hjälp med vissa saker i hushållet som kan vara svårt och riskfyllt att göra själv. Fixartjänsten är en del av arbetet med att minska fallolyckorna i hemmet.

Man kan få hjälp med följande:

• Sätta upp gardiner och lampor,
• Byta glödlampor och batterier till brandvarnare,
• Fästa lösa sladdar,
• Halksäkra mattor,
• Sådant som kräver användning av stol eller stege,
• Informera om hur du förebygger olyckor etc.

Det kommer mera, håll ut era kunskapstörstande stofiler, för inte vill ni ha sommarlov va? Själv tänkte jag blogga även under sommaren bara för att det är kul.

Källförteckning:

http://www.norrkoping.se/vard-omsorg/aldre/fa_stod_och_hjalp/fixartjansten/

http://www.rtog.se/

Trafikprogram för Norrköpings kommun

Trafikprogram för Norrköpings kommun ersätter det tidigare kommunikationsprogrammet och har som syfte att ange riktlinjerna för hur ett långsiktigt och hållbart transportsystem ska utformas. I framtidsvisionen för Norrköping 2030 utgörs det framtida transportsystemet i Norrköping av en väl utbyggd miljöanpassad kollektivtrafik med spårvägen som grund kompletterad med bussar drivna med förnybart bränsle. I det framtida transsportsystemet samspelar miljömässiga, ekonomiska och sociala värden med varandra.

Trafikprogram för Norrköpings kommun förespråkar en integrerad syn mellan samhällsplaneringen och trafikplaneringen så att en förstärkt samverkan mellan gång-, cykel- och kollektivtrafiken – samt bebyggelseplaneringen blir en verklighet. För att uppnå visionen om ett hållbart transportsystem arbetar trafikprogram för Norrköpings kommun utifrån 15 uppsatta mål samt en trafikstrategi som innebär att kollektivtrafiken och cykeltrafiken ska prioriteras, särskilt till de centrala delarna av staden.

Trafikprogram för Norrköpings kommun är en del av översiktplanen och tas fram av stadsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska kontoret.

Krisplan

Norrköpings Kommun har en utarbetad plan (program) för krisledningsarbetet i händelse att kommunen behöver gå över till en anpassad organisation på grund av en extraordinär händelse eller annan svår påfrestning.
Programmet kan också användas i tillämpliga delar om kommunens samlade resurser behöver utnyttjas t ex vid långvariga elavbrott, svåra olyckor, svåra och långvariga snöoväder, dricksvattenbrist, omfattande skador med farligt gods eller liknande händelser.

Utöver nämnda program genomförs krisledningsarbetet enligt ”Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap”. Om en olycka eller händelse bedöms vara extraordinär kan kommunens krisledningsnämnd träda i funktion enligt ”Lagen om Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” (2006:544). Norrköpings krisledningsnämnd är kommunstyrelsens krisledningsutskott. Riktlinjerna tillämpas när ordföranden bedömer att en extraordinär händelse inträffat och att krisledningsutskottet ska träda i funktion. Riktlinjerna kan också helt eller delvis tillämpas vid andra kriser eller samhällsstörningar utan att krisledningsutskottet trätt i funktion. Svåra olyckor eller samhällsstörningar kan få sådana konsekvenser att kommunledningen måste agera för att samordna insatser. Arbetet ska bedrivas effektivt och organiseras på ett sådant sätt att uthålligheten över tiden är god.

All verksamhet som ryms inom begreppet ”kommunal räddningstjänst” leds i kommunen av räddningschefen eller av denne utsedd räddningsledare av enligt bestämmelser i ”Lagen om skydd mot olyckor” (2003:778).

Övning

Vid en extraordinär händelse eller annan samhällsstörning som berör kommunen ska krisledningsarbetet startas snabbt och på ett strukturerat sätt varför detta måste vara väl planerat och övat. Krisledningsorganisationen (politiker och tjänstemän) ska öva minst en gång vartannat år och kunna verka på ordinarie ledningsplats eller annat lämpligt utrymme senast tre timmar efter kallelse.

Källförteckning:

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/om/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/Trafikprogram-for-Norrkopings-kommun.pdf

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/planprocess/

Säkerhetsaspekter i Norrköpings kommuns översiktsplan:

Vad är en översiktsplan?

”3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.
Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen.
För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses.
Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner.
För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas. Lag (1998:839).”

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en rådande översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Denna översiktsplan är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark, vatten och bebyggelseutveckling för att nå det allomfattande målet att skapa en god livsmiljö.

Översiktsplanen är en vägledning som ska anvisa lämpliga områden i stora drag för olika ändamål. Planen är också en redovisning av allmänna intressen där t.ex. värdefulla naturområden ingår. Större samhällsinvesteringar är också viktiga att ha med i planen. Överensstämmelse med översiktsplanen förenklar när kommunen sedan ska detaljplanera ett område.

En fördjupad översiktplan kan upprättas för en del av kommunen, tex en stadsdel eller en mindre tätort. Den fördjupade översiktsplanen avser till att visa vilken utveckling kommunen vill se på det aktuella området.

Översiktsplanen utgör ett försök att överblicka utvecklingen under en längre tidsperiod men samtidigt ska den omprövas under varje mandatperiod (4 år).

Den är inte rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag genom sin förankring i en planeringsprocess som garanterar samråd och insyn. Den förmedlar kommunens helhetssyn i stort tillämpas men kan frångås.

Översiktsplanens uppgift

• Att medverka till en funktionell struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar
• Att främja bra miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden, energi och råvaror
• främja en social, ekologisk, ekonomisk och kulturellt god livsmiljö
• visa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljöriktsnormär.

Planprocess:

Stadsplaneringsnämnden:

Stadsplaneringsnämnden ansvarar för stadens fysiska planering, det vill säga hur Norrköpings mark och vatten används. Nämnden ansvarar bl.a. för översiktsplan och detaljplaner. Under stadsplaneringsnämnden lyder stadsbyggnadskontoret, som är den förvaltning som svarar för det praktiska utförandet inom nämndens ansvarsområden.

Detaljplaner:

Kommunens planläggning syftar till att lägga fast den framtida användningen av mark- och vattenområden. I detaljplaner regleras bland annat bebyggelse, gator, parker, och friluftsområden. Plan- och bygglagen (PBL) lägger stor vikt vid att planprocessen ska vara demokratisk, att planarbetet drivs med stor öppenhet så att alla berörda blir delaktiga.

Invändningar mot förslaget ska lämnas skriftligen till Fysisk planering. Planen godkänns av nämnden eller överlämnas till kommunfullmäktige för godkännandet om ärendet är av stor betydelse. Detaljplanen kan överklagas till Länsstyrelsen vars beslut i sin tur kan överklagas hos Regeringen.

Här kan man se gången i ett ärende kring en detaljplan:

Planbeställning:

En planprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer stadsbyggnadskontoret då en ny detaljplan behövs för att ett byggprojekt skall kunna genomföras.

I andra fall kan staden själv initiera en detaljplan, då den behövs för utbyggnad av vägar, skolor mm. Ett samarbete inleds sedan mellan kontoret och byggherren där skisser och annat underlag tas fram, ofta med konsulthjälp.

Uppdrag:

I en uppdragsbeskrivning till Stadsplaneringsnämnden föreslår kontoret att själva planprocessen påbörjas. I uppdraget beskrivs det aktuella projektet och vad planen i huvudsak kommer att behandla. Förslag till planområde och vilken planprocess som kommer att användas.

Program

För att möjliggöra diskussion om detaljplanearbetets inriktning innan några avgörande bindningar uppkommit görs först ett program som mer anger utgångspunkter och mål för arbetet än lösningar i detalj. Program görs vanligtvis inte vid enkelt planförfarande och inte heller vid normalt planförfarande om det bedöms onödigt.

Samråd genomförs för programmet på samma sätt som för själva detaljplanen. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse.

Plansamråd

Med ledning av programsamrådet upprättas ett planförslag som innehåller plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning och ibland även miljökonsekvensbeskrivning.

Om detta förslag samråder sedan kommunen med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och vissa fall andra kommuner som berörs av förslaget. Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende, myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av förslaget ges också tillfälle att föra fram synpunkter liksom flera fackinstanser, inom och utom stadens egen organisation.

Här ges räddningstjänsten en chans att få en inblick i planeringen som kan vara av intresse om det exempelvis är en anläggning för farligt gods eller liknande som planeras.

Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter plansamrådet upprättas en samrådsredogörelse.

Utställning

Det slutliga planförslaget, utställningsförslaget, ställs ut under minst tre veckor i förvaltningshuset Rosen, Trädgårdsgatan 21. Utställningen annonseras i dagspressen och kända sakägare med flera underrättas med brev. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden.

Antagande

Detaljplanen antas normalt av stadsplaneringsnämnden. Nämnden kan också besluta att godkänna planförslaget och därefter överlämna planen till kommunfullmäktige för antagande.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att justerat protokoll kungjorts vilket innebär ca fyra veckor efter att stadsplaneringsnämnden antagit planen, om den inte överklagas.

Överklagande

Den som senast under utställningstiden eller betänketiden skriftligen har framfört synpunkter som inte tillgodosetts kan överklaga beslutet att anta planen. Länsstyrelsen prövar om den som överklagat har rätt att klaga. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått del av beslutet - om ingen överklagar till regeringen.

Överklagande till regeringen

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den som klagat till del. Regeringens beslut vinner laga kraft omedelbart.

Fastighetsbildning och bygglov

När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

Genomförandetid

När en ny plan antas ges den även en genomförandetid om högst 20 år. Efter denna tid kan kommunen, utan krav på ersättning för till exempel borttagna byggrätter, åter besluta om markanvändning med mera i ny plan.

Källförteckning:

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/om/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/Trafikprogram-for-Norrkopings-kommun.pdf

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/planprocess/

Så här ser ett av mina tidigare inlägg om kommunala handlingsprogram, jag tänkte att jag skulle kommentera det jag tidigare skrivit med lite egna tankar och idéer.

”Inriktning och mål för Norrköpings kommun.

I Norrköpings kommun har man ett långsiktigt mål för kommunens olycksförebyggande verksamhet som ska vara uppnått senast år 2018. Visionen inom området skydd mot olyckor är att Norrköping ska vara Sveriges minst olycksdrabbade kommun.

Då ska antalet bränder, trafikolyckor, fallolyckor samt konsekvenserna av dessa olyckor i form av antal döda och slutenvårdade var för sig ha minskat med 25 %. Detta är förstås ganska högt uppsatta mål om du frågar mig och det ska bli intressant att följa utvecklingen med tanke på att bilismen ökar samtidigt som äldre ofta bor kvar hemma längre vilket har visat sig resultera i både mer bränder och fallolyckor.

På vägen till att nå dessa mål så har kommunen satt upp vissa delmål:

• Antal fallolyckor, bränder och trafikolyckor ska var för sig minska med 5% till 2010-12-31. Om så är fallet har jag inte kunnat tyda då någon statistik inte finns tillgänglig än.
• Dessutom ska antalet döda och slutenvårdade till följd av dessa olyckor också minska med 5% inom varje olyckstyp.
• Vidare ska skyddet mot kemikalieolyckor öka.”

Att Norrköpings kommun ska vara Sveriges minst olycksdrabbade kommun 2018 låter ju jättebra, men är man realistisk när man sätter upp ett sådant mål?

Jag tror inte att det är realistiskt att kunna sänka dessa olyckstyper med 25 %, definitivt inte till 2018 i alla fall. Som jag skrev så är det allt fler äldre som bor hemma längre och detta resulterar enligt statistiken i fler fallolyckor och bränder. Dessutom ökar bilismen kontinuerligt.

Som utvecklingen ser ut idag så tror jag snarare att olycksstatistiken kommer att öka dom närmaste åren om inte kommunen har ett ess i skjortärmen.

Det måste nog till en stor förebyggande insats för att detta mål ska kunna vara realistiskt.

Så här står det t ex i Norrköpings handlingsprogram för skydd mot olyckor

”De trendframskridningar som Brandförsvaret gjort visar att såväl antal trafikolyckor, bränder och fallolyckor som antal döda och slutenvårdade vid dessa olyckor kommer att öka med ungefär 25 % fram till 2018, om verksamheten som kommunen bedriver idag inte ändras. En förklaringen till detta är att andelen äldre kommer att öka framöver, och äldre är överrepresenterade i många olyckor.”

Detta är ett tydligt tecken på att man måste ta fram en mer konkret plan för hur denna sänkning ska kunna genomföras. Det är lätt att bara ange en procent att följa men desto svårare att hålla detta mål. Sedan kan man ju undra vem det är som har räknat ut att man ska sänka olyckorna med just 25 % t o m 2018, ligger det verkligen någon grund för denna siffra eller är det något som låter bra. För bra låter det ju, likaså nollvisionen inom trafiken, men det är knappast realistiskt.

Så här säger lagen om skydd mot olyckor:

”3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.”

Det finns två nationella mål i Lagen om skydd mot olyckor. Ett av målen är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det andra är att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av de lokala förhållanden i kommunen, ska kommunen formulera mål som är nödvändiga för att nå de

två nationella målen. Detta ska beskrivas i ett handlingsprogram där följande ska framgå

·        Kommunens mål för den förebyggande verksamheten och för räddningstjänst

·        Risker för olyckor i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser

·        Hur den förebyggande verksamheten planeras och ordnas i kommunen

·        Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser

Handlingsprogrammen ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Fullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer.

Jag tycker förvisso att Norrköpings kommun har klara mål framför sig när det gäller skydd mot olyckor, även om jag tror att dom är orealistiska.

Man har handlingsprogram för räddningstjänsten och den förebyggande verksamheten precis som lagen om skydd mot olyckor kräver.

Här nedan är ett exempel på åtgärder/mål som kommunen har tagit fram och visst ser det bra ut på pappret, frågan blir om det kommer att efterföljas i verkligheten.

Jag skrev även om vår stora andel Seveso företag i norrköping och kommunens plan för dessa. Läs även ovan om kemikalieolyckor.

Krav på verksamheterna

Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen ska:

• Vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö
• Upprätta ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras
• Lämna en anmälan till tillsynsmyndigheten (endast lägre nivån)
• Upprätta en säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser som ska lämnas till tillsynsmyndigheten (endast högre kravnivån).

Verksamheter som omfattas av den högre kravnivån är dessutom tillståndpliktiga enligt miljöbalken.

Krav på myndigheten

Sevesolagstiftningen ställer även krav på kommunen som ska:

Informera berörda (boende i området) om de risker verksamheten medför och hur de ska bete sig vid en olycka. Det är däremot verksamheten som ska stå för kostnaden
Utarbeta en särskild plan för räddningsinsatser vid dessa verksamheter – kommunal räddningsplan, se länkar till höger.

Tillsyn

Kommunen har formellt inget tillsynsansvar för Sevesoanläggningarna. Ansvaret för tillsynen ligger på Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket som gör både enskilda och gemensamma tillsyner. Vid dessa tillfällen brukar räddningstjänsten bjudas in eftersom vi har ett intresse för anläggningarna.

Som man kan utläsa ovan så läggs mycket ansvar på Sevesoföretagen att själva se till att följa dom lagar och riktlinjer som finns.

Det är Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket som är ansvariga för tillsynen av dessa företag och räddningstjänsten brukar då bjudas in eftersom det finns ett stort intresse från deras sida att dessa Sevesoföretag fungerar och att man känner till så mycket som möjligt om dom och dess verksamhet vid eventuell olycka.

Räddningstjänsten uppskattar dessa besök då det ger dom en chans att få en inblick i företagens verksamhet och dess risker vilket gör att man är bra förberedd vid en eventuell olycka.

I detta avsnitt ska jag behandla räddningstjänstens roll i Norrköpings kommun.

Vid årsskiftet 2009-2010 gick räddningstjänsten i Norrköping respektive Linköping ihop och skapade kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland med en gemensam organisation för bland annat räddningstjänst.

Nedan kan ni se hur organisationen är uppbyggd.

LSO:

Jag tycker att räddningstjänsten i Östra Götaland följer dom krav som LSO ställer både för den förebyggande verksamheten samt räddningstjänst.

I Norrköping har brandförsvaret även räddningsdykare, något som alltså inte krävs av LSO utan är ett beslut taget på lokal nivå av politiker. Mer om räddningsdykarna kan ni läsa längre ned.

Det förebyggande arbetet:

Fixartjänst:

Detta har ingenting med LSO att göra egentligen men jag tycker ändå att det är värt att ta upp då alla kommuner inte har denna tjänst.

Är man över 67 år och har eget boende i Norrköpings kommun så kan man av kommunen helt gratis få hjälp med vissa saker i hushållet som kan vara svårt och riskfyllt att göra själv. Fixartjänsten är en del av arbetet med att minska fallolyckorna i hemmet.

Man kan få hjälp med följande:

• Sätta upp gardiner och lampor,
• Byta glödlampor och batterier till brandvarnare,
• Fästa lösa sladdar,
• Halksäkra mattor,
• Sådant som kräver användning av stol eller stege,
• Informera om hur du förebygger olyckor etc.

Enligt lagen om skydd mot olyckor så har både privatpersoner och näringsidkare/verksamhetsutövare skyldighet att förebygga brand. Enligt lagen om skydd mot olyckor så är räddningstjänsten även skyldig att ge råd och stöd i fråga om brandskydd. Hittar man inte tillräcklig information på räddningstjänstens hemsida så är man välkommen att kontakta räddningstjänsten.

Räddningstjänsten arbetar mycket med förebyggande verksamhet där man bla föreläser och informerar om brandskydd på exempelvis skolor, dagis, äldreboende etc.

Tillsyn:

Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor så bedriver räddningstjänsten även tillsyn hos företag som hanterar dessa varor. Dessa tillsynsbesök styrs av kommunens tillsynsplan. Vid tillsynen kontrolleras att företaget bedriver hanteringen enligt gällande hanteringstillstånd samt att hanteringsföreskrifter, rutiner och övriga bestämmelser efterföljs.

Samverkan:

Samverkan med andra aktörer skapar förutsättningar till att en räddningsinsats påbörjas oavsett geografiska gränser samt att insatsens resurser och uthållighet förbättras. För arbete vid räddningsinsatser finns främst följande samverkanspartner för räddningstjänsten i Östra Götaland.

Räddsam E:

Är en överenskommelse mellan räddningstjänsterna i Östergötlands kommuner som ger en operativ samverkan över gränserna. Överenskommelsen bygger på ett gemensamt dokument som ger en gemensam plattform för dom olika resursernas förmåga.

RAPS:

Norrköpings kommun medverkar i nätverket RAPS som står för räddningstjänst, ambulans, polis och SOSAB. Dessa medverkande parter samarbetar i form av erfarenhetsutbyte, utbildningsinsatser och gemensamma övningar.

Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst:

Norrköpings brandförsvar har tillsammans med Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst en gemensam strävan om att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsatser över landskapsgränserna.

Västra Sörmlands Räddningstjänst:

En samverkansöverenskommelse om att räddningsenhet åker från Katrineholm vid larm om trafikolyckor på riksväg 55 inom Norrköpings kommuns norra område vid behov.

Billerud AB:

Norrköpings kommun förbinder sig att hålla beredskap för pappers företaget Billeruds industriräddningstjänst. Den utökade beredskapen är samordnad med räddningsstyrkan i Skärblacka.

Landstinget:

Detta samarbete med landstinget innebär att deltidsbrandmän med särskild kompetens larmas ut av SOSAB vid ambulanslarm där tidsvinsten för första åtgärd blir minst 15 minuter. Utlarmning sker som IVPA ( I Väntan På Ambulans).

Räddningsdykarna:

Norrköpings brandförsvar har i sin verksamhet vattenlivräddning vilket innebär att man har räddningsdykare i beredskap dygnet runt. Maximal tid från larm till utryckning ska vara 90 sekunder och vid varje arbetspass ska det finnas minst en dykledare, två vattendykare, och två dykskötare i tjänst.

När räddningstjänsten når olycksplatsen så ska dykinsatsen kunna påbörjas inom 60 sekunder, man använder luft som andningsgas ned till 40 meters djup.

Dykning med livräddande insats som utgångspunkt ska bedrivas i minst 45 minuter efter att den första styrkan har anlänt till olycksplatsen, därefter betraktas uppdraget som ett eftersök.

Eftersök innebär att det har gått mer än ca en timme och personen fortfarande är försvunnen, då övergår normalt insatsen till eftersök av försvunnen person, i samband med detta så övergår även ansvaret för insatsen till polisen.

Anledningen till att man ägnar minst 45 minuter åt dykning med livräddande insats är följande:

När en människa försvinner under vatten råder sekundjakt, för varje minut som passerar så minskar möjligheten till att rädda liv. Trots att man alltid jagar sekunder så finns det enstaka exempel på människor som har blivit räddade och helt återställda trots att dom varit under vatten ända upp till 45 min.

Men om man ska kunna klara 45 min så måste det vara rätt förutsättningar med kallt vatten som gärna är i rörelse och helst en yngre människa.

För att bli räddningsdykare genomgår man en åtta veckor lång utbildning i Stockholm eller Göteborg. För att bli antagen till utbildningen krävs att man jobbar som brandman och har ett stabilt psyke och väldigt god fysik.

Varje dykare måste dyka minst en gång var 6e vecka för att få tjänstgöra som räddningsdykare och i dessa dyk ingår bla årsprover, larmdyk samt ett 40 meters dyk.

http://www.norrkoping.se/rtog/

http://www.norrkoping.se/rtog/om-oss/var-verksamhet/var-operativa-verksamhet/dykverksamheten/

I detta ämne så ska jag redogöra för den kommunala handlingsplanen för skydd mot olyckor i Norrköpings kommun.

Enligt lagen om skydd mot olyckor kan man utläsa följande:

”3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.”

Enligt lagen om skydd mot olyckor så ska alltså kommunen ha ett utarbetat handlingsprogram för skydd mot olyckor.

Kommunen kan själv välja att ha olika program för den förebyggande verksamheten samt räddningstjänsten eller ett gemensamt program för dom båda.

Inriktning och mål för Norrköpings kommun.

I Norrköpings kommun har man ett långsiktigt mål för kommunens olycksförebyggande verksamhet som ska vara uppnått senast år 2018. Visionen inom området skydd mot olyckor är att Norrköping ska vara Sveriges minst olycksdrabbade kommun.

Då ska antalet bränder, trafikolyckor, fallolyckor samt konsekvenserna av dessa olyckor i form av antal döda och slutenvårdade var för sig ha minskat med 25 %. Detta är förstås ganska högt uppsatta mål om du frågar mig och det ska bli intressant att följa utvecklingen med tanke på att bilismen ökar samtidigt som äldre ofta bor kvar hemma längre vilket har visat sig resultera i både mer bränder och fallolyckor.

På vägen till att nå dessa mål så har kommunen satt upp vissa delmål:

• Antal fallolyckor, bränder och trafikolyckor ska var för sig minska med 5% till 2010-12-31. Om så är fallet har jag inte kunnat tyda då någon statistik inte finns tillgänglig än.
• Dessutom ska antalet döda och slutenvårdade till följd av dessa olyckor också minska med 5% inom varje olyckstyp.
• Vidare ska skyddet mot kemikalieolyckor öka.

Motiven för valda olycksområden är följande:

Bränder – Statistiken visar att fler bostadsbränder sker i Norrköping jämfört med jämstora kommuner.

Trafikolyckor – Kommunen bör stödja vägverkets arbete inom nollvisionen. Kommunen har även fokus på logistik, transport och handel vilket innebär en ökad trafikmängd och därmed bör trafiksäkerhetsarbetet stärkas.

Fallolyckor – Är den vanligaste olyckstypen och kostar kommunen stora pengar och onödigt lidande för dom drabbade. Kommunen har inte tidigare bedrivit något övergripande och systematiskt förebyggande arbete mot fallolyckor tidigare så det ska bli intressant att se om projektet kommer att bära frukt.

Kemikalieolyckor – läs nedan.

Särskilda risker i Norrköpings kommun.

Dom vanligaste olyckorna i Norrköpings kommun är fallolyckor, bränder och trafikolyckor. Dessa olyckstyper står för ungefär 15 dödsfall och omkring 1100 skadade människor varje år. Och med dom siffrorna så förstår jag varför Norrköpings kommun har valt att som mål till 2018 minska dessa olyckor och olycksföljder med 25 %.

Övriga risker som är specifika för norrköping är hantering av farliga ämnen.

Norrköpings kommun har näst flest så kallade Sevesoföretag i landet. Dessa Seveso klassade företag hanterar stora mängder farliga ämnen i sina lokaler men ämnena transporteras också genom Norrköping till och från företagen. Detta innebär stora risker för omgivningen om något skulle hända då transporterna ofta sker genom tätbebyggda områden.

På grund av detta anser kommunen att skyddet mot kemikalieolyckor måste öka.

Om en allvarligare olycka skulle inträffa så meddelas allmänheten genom larmsignalen Viktigt meddelande.

Räddningstjänsten i Östra Götaland har hög beredskap och är väl förberedda om en kemikalieolycka skulle ske. Seveso företagen har också beredskapsplaner för eventuella olyckshändelser och samarbetar även med brandförsvaret för att kunna underlätta räddningsarbete och brandbekämpning.

Det är inte ofta det händer några olyckor med kemikaliehanteringen i Norrköping men om något skulle hända så skulle konsekvenserna förstås kunna bli enorma beroende på omfattningen samt vilket ämne som läcker ut. Med vädrets makter kan spridningen av detta ämne antingen gå väldigt fort eller lite långsammare och koncentreras till tätbebyggt område eller ut i obygden.

Att norrköpings kommun vill stärka skyddet mot kemikalieolyckor kan jag därmed förstå.

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/sakerhet/kris/skydd-mot-olyckor/

http://www.norrkoping.se/rtog/samhallsskydd/sevesoanlaggningar/seveso-klassade-foretag/

Då var det dags att börja blogga då och jag säger som Ilyas, är det verkligen brandman jag pluggar till? Nåja jag får väl försöka att vara entusiastisk ändå. Jag kommer att behandla Norrköpings kommun i mitt arbete då jag bor där.

Första inlägget kommer att handla om den kommunala organisationen.

Vad är en kommun? Enligt nationalencyklopedin så betyder kommun ” territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Invånarna i en kommun har med stöd av kommunallagen möjlighet att i demokratiska former vårda sina angelägenheter. Kommunerna är också skyldiga att fullgöra vissa av staten lagstadgade uppgifter”.  http://www.ne.se/kommun

Den kommunala organisationen:

För att enklare förstå hur en kommun är uppbyggd så har jag klistrat in lite information om kommuner i allmänhet från: http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner

Om kommuner

Sverige har 290 kommuner. Kommunerna ansvarar för det mesta av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola och skola, socialtjänst och äldreomsorg.

Vissa verksamheter är kommunerna skyldiga att ha enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker.

Det här är kommunen skyldig att erbjuda.

• Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
• Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola
• Kommunal vuxenutbildning
• Svenska för invandrare
• Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg
• Omsorg om äldre och funk­tionshindrade
• Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende
• Stadsplanering och byggfrågor
• Hälso- och miljöskydd
• Renhållning och avfallshantering
• Räddningstjänst
• Vatten och avlopp
• Bibliotek
• Krisberedskap
• Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen)
• Bostadsförsörjning

Det här är exempel på verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda

• Öppen förskola
• Fritidsverksamhet
• Byggande av bostäder
• Energi
• Hälso- och viss sjukvård i hemmet
• Sysselsättning
• Näringslivsutveckling
• Kultur

Självstyrelse

Självstyrelsen innebär att beslut ska fattas nära dem som berörs, och anpassas efter deras villkor. Det sätter medborgaren i främsta rummet och gynnar både demokratin och effektiviteten.

Norrköpings kommun.

Ja så här fungerar kommunerna i stort och jag ska nu gå in lite närmre på hur just Norrköpings kommun fungerar.

Norrköpings kommun har över 9 000 anställda och är således Norrköpings största arbetsgivare.

Kommunen är en politiskt styrd organisation där folkvalda politiker och förtroendevalda företräder medborgarna i kommunen och fattar beslut om samhällsservicens mål, inriktning och kvalitet.

Kommunalråd och oppositionsråd arbetar med politik på heltid till skillnad från andra förtroendevalda som oftast har ett arbete vid sidan av det politiska uppdraget.

Politikerna i kommunen representerar sina partier och utses i allmänna val vart fjärde år.

Den kommunala verksamheten styrs av olika lagar, mål och regler. Offentlighetsprincipen ger till exempel kommuninvånarna en unik insyn i Norrköpings kommuns verksamhet.

Den politiska ledningen:

Norrköpings kommuns politiska ledning består av kommunfullmäktige som är det högst beslutande organet i kommunen samt kommunstyrelse med utskott. Till sin hjälp har den politiska ledningen också tjänstemän i kommunstyrelsens kontor som leds av kommundirektören.

Norrköpings kommun äger också eller har andelar i och ägaransvar för ett antal bolag och stiftelser.

Nio stycken olika verksamhetsnämnder har politiskt ansvar för verksamheten inom olika områden. Dessa nämnder ger i sin tur uppdrag och ekonomiska resurser till kommunala enheter, eller köper tjänster av privata entreprenörer. Dessa nämnder har även ansvar för uppföljning av både verksamheten samt det ekonomiska resultatet. Verksamhetsnämnderna har stöd och hjälp av verksamhetskontoren.

Kommunrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja hela den kommunala verksamheten. Kommunens förtroendevalda revisorer är direkt ansvariga inför fullmäktige och därmed också inför medborgarna i Norrköpings kommun.

http://www.norrkoping.se/organisation/kommunen/

http://www.norrkoping.se/organisation/info_norrkoping.pdf

Nedan borde man kunna se en bild som förtydligar hur Norrköpings kommun är uppbyggd.

Men då jag ej är vän av datorer så kan man inte det, så följ länken nedan istället.