Säkerhetsaspekter i Norrköpings kommuns översiktsplan:

Vad är en översiktsplan?

”3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.
Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen.
För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses.
Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner.
För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas. Lag (1998:839).”

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en rådande översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Denna översiktsplan är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark, vatten och bebyggelseutveckling för att nå det allomfattande målet att skapa en god livsmiljö.

Översiktsplanen är en vägledning som ska anvisa lämpliga områden i stora drag för olika ändamål. Planen är också en redovisning av allmänna intressen där t.ex. värdefulla naturområden ingår. Större samhällsinvesteringar är också viktiga att ha med i planen. Överensstämmelse med översiktsplanen förenklar när kommunen sedan ska detaljplanera ett område.

En fördjupad översiktplan kan upprättas för en del av kommunen, tex en stadsdel eller en mindre tätort. Den fördjupade översiktsplanen avser till att visa vilken utveckling kommunen vill se på det aktuella området.

Översiktsplanen utgör ett försök att överblicka utvecklingen under en längre tidsperiod men samtidigt ska den omprövas under varje mandatperiod (4 år).

Den är inte rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag genom sin förankring i en planeringsprocess som garanterar samråd och insyn. Den förmedlar kommunens helhetssyn i stort tillämpas men kan frångås.

Översiktsplanens uppgift

• Att medverka till en funktionell struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar
• Att främja bra miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden, energi och råvaror
• främja en social, ekologisk, ekonomisk och kulturellt god livsmiljö
• visa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljöriktsnormär.

Planprocess:

Stadsplaneringsnämnden:

Stadsplaneringsnämnden ansvarar för stadens fysiska planering, det vill säga hur Norrköpings mark och vatten används. Nämnden ansvarar bl.a. för översiktsplan och detaljplaner. Under stadsplaneringsnämnden lyder stadsbyggnadskontoret, som är den förvaltning som svarar för det praktiska utförandet inom nämndens ansvarsområden.

Detaljplaner:

Kommunens planläggning syftar till att lägga fast den framtida användningen av mark- och vattenområden. I detaljplaner regleras bland annat bebyggelse, gator, parker, och friluftsområden. Plan- och bygglagen (PBL) lägger stor vikt vid att planprocessen ska vara demokratisk, att planarbetet drivs med stor öppenhet så att alla berörda blir delaktiga.

Invändningar mot förslaget ska lämnas skriftligen till Fysisk planering. Planen godkänns av nämnden eller överlämnas till kommunfullmäktige för godkännandet om ärendet är av stor betydelse. Detaljplanen kan överklagas till Länsstyrelsen vars beslut i sin tur kan överklagas hos Regeringen.

Här kan man se gången i ett ärende kring en detaljplan:

Planbeställning:

En planprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer stadsbyggnadskontoret då en ny detaljplan behövs för att ett byggprojekt skall kunna genomföras.

I andra fall kan staden själv initiera en detaljplan, då den behövs för utbyggnad av vägar, skolor mm. Ett samarbete inleds sedan mellan kontoret och byggherren där skisser och annat underlag tas fram, ofta med konsulthjälp.

Uppdrag:

I en uppdragsbeskrivning till Stadsplaneringsnämnden föreslår kontoret att själva planprocessen påbörjas. I uppdraget beskrivs det aktuella projektet och vad planen i huvudsak kommer att behandla. Förslag till planområde och vilken planprocess som kommer att användas.

Program

För att möjliggöra diskussion om detaljplanearbetets inriktning innan några avgörande bindningar uppkommit görs först ett program som mer anger utgångspunkter och mål för arbetet än lösningar i detalj. Program görs vanligtvis inte vid enkelt planförfarande och inte heller vid normalt planförfarande om det bedöms onödigt.

Samråd genomförs för programmet på samma sätt som för själva detaljplanen. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse.

Plansamråd

Med ledning av programsamrådet upprättas ett planförslag som innehåller plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning och ibland även miljökonsekvensbeskrivning.

Om detta förslag samråder sedan kommunen med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och vissa fall andra kommuner som berörs av förslaget. Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende, myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av förslaget ges också tillfälle att föra fram synpunkter liksom flera fackinstanser, inom och utom stadens egen organisation.

Här ges räddningstjänsten en chans att få en inblick i planeringen som kan vara av intresse om det exempelvis är en anläggning för farligt gods eller liknande som planeras.

Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter plansamrådet upprättas en samrådsredogörelse.

Utställning

Det slutliga planförslaget, utställningsförslaget, ställs ut under minst tre veckor i förvaltningshuset Rosen, Trädgårdsgatan 21. Utställningen annonseras i dagspressen och kända sakägare med flera underrättas med brev. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden.

Antagande

Detaljplanen antas normalt av stadsplaneringsnämnden. Nämnden kan också besluta att godkänna planförslaget och därefter överlämna planen till kommunfullmäktige för antagande.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att justerat protokoll kungjorts vilket innebär ca fyra veckor efter att stadsplaneringsnämnden antagit planen, om den inte överklagas.

Överklagande

Den som senast under utställningstiden eller betänketiden skriftligen har framfört synpunkter som inte tillgodosetts kan överklaga beslutet att anta planen. Länsstyrelsen prövar om den som överklagat har rätt att klaga. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått del av beslutet - om ingen överklagar till regeringen.

Överklagande till regeringen

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den som klagat till del. Regeringens beslut vinner laga kraft omedelbart.

Fastighetsbildning och bygglov

När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

Genomförandetid

När en ny plan antas ges den även en genomförandetid om högst 20 år. Efter denna tid kan kommunen, utan krav på ersättning för till exempel borttagna byggrätter, åter besluta om markanvändning med mera i ny plan.

Källförteckning:

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/om/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/Trafikprogram-for-Norrkopings-kommun.pdf

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/planprocess/