apanbanarne

I detta avsnitt ska jag behandla räddningstjänstens roll i Norrköpings kommun.

Vid årsskiftet 2009-2010 gick räddningstjänsten i Norrköping respektive Linköping ihop och skapade kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland med en gemensam organisation för bland annat räddningstjänst.

Nedan kan ni se hur organisationen är uppbyggd.

LSO:

Jag tycker att räddningstjänsten i Östra Götaland följer dom krav som LSO ställer både för den förebyggande verksamheten samt räddningstjänst.

I Norrköping har brandförsvaret även räddningsdykare, något som alltså inte krävs av LSO utan är ett beslut taget på lokal nivå av politiker. Mer om räddningsdykarna kan ni läsa längre ned.

Det förebyggande arbetet:

Fixartjänst:

Detta har ingenting med LSO att göra egentligen men jag tycker ändå att det är värt att ta upp då alla kommuner inte har denna tjänst.

Är man över 67 år och har eget boende i Norrköpings kommun så kan man av kommunen helt gratis få hjälp med vissa saker i hushållet som kan vara svårt och riskfyllt att göra själv. Fixartjänsten är en del av arbetet med att minska fallolyckorna i hemmet.

Man kan få hjälp med följande:

• Sätta upp gardiner och lampor,
• Byta glödlampor och batterier till brandvarnare,
• Fästa lösa sladdar,
• Halksäkra mattor,
• Sådant som kräver användning av stol eller stege,
• Informera om hur du förebygger olyckor etc.

Enligt lagen om skydd mot olyckor så har både privatpersoner och näringsidkare/verksamhetsutövare skyldighet att förebygga brand. Enligt lagen om skydd mot olyckor så är räddningstjänsten även skyldig att ge råd och stöd i fråga om brandskydd. Hittar man inte tillräcklig information på räddningstjänstens hemsida så är man välkommen att kontakta räddningstjänsten.

Räddningstjänsten arbetar mycket med förebyggande verksamhet där man bla föreläser och informerar om brandskydd på exempelvis skolor, dagis, äldreboende etc.

Tillsyn:

Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor så bedriver räddningstjänsten även tillsyn hos företag som hanterar dessa varor. Dessa tillsynsbesök styrs av kommunens tillsynsplan. Vid tillsynen kontrolleras att företaget bedriver hanteringen enligt gällande hanteringstillstånd samt att hanteringsföreskrifter, rutiner och övriga bestämmelser efterföljs.

Samverkan:

Samverkan med andra aktörer skapar förutsättningar till att en räddningsinsats påbörjas oavsett geografiska gränser samt att insatsens resurser och uthållighet förbättras. För arbete vid räddningsinsatser finns främst följande samverkanspartner för räddningstjänsten i Östra Götaland.

Räddsam E:

Är en överenskommelse mellan räddningstjänsterna i Östergötlands kommuner som ger en operativ samverkan över gränserna. Överenskommelsen bygger på ett gemensamt dokument som ger en gemensam plattform för dom olika resursernas förmåga.

RAPS:

Norrköpings kommun medverkar i nätverket RAPS som står för räddningstjänst, ambulans, polis och SOSAB. Dessa medverkande parter samarbetar i form av erfarenhetsutbyte, utbildningsinsatser och gemensamma övningar.

Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst:

Norrköpings brandförsvar har tillsammans med Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst en gemensam strävan om att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsatser över landskapsgränserna.

Västra Sörmlands Räddningstjänst:

En samverkansöverenskommelse om att räddningsenhet åker från Katrineholm vid larm om trafikolyckor på riksväg 55 inom Norrköpings kommuns norra område vid behov.

Billerud AB:

Norrköpings kommun förbinder sig att hålla beredskap för pappers företaget Billeruds industriräddningstjänst. Den utökade beredskapen är samordnad med räddningsstyrkan i Skärblacka.

Landstinget:

Detta samarbete med landstinget innebär att deltidsbrandmän med särskild kompetens larmas ut av SOSAB vid ambulanslarm där tidsvinsten för första åtgärd blir minst 15 minuter. Utlarmning sker som IVPA ( I Väntan På Ambulans).

Räddningsdykarna:

Norrköpings brandförsvar har i sin verksamhet vattenlivräddning vilket innebär att man har räddningsdykare i beredskap dygnet runt. Maximal tid från larm till utryckning ska vara 90 sekunder och vid varje arbetspass ska det finnas minst en dykledare, två vattendykare, och två dykskötare i tjänst.

När räddningstjänsten når olycksplatsen så ska dykinsatsen kunna påbörjas inom 60 sekunder, man använder luft som andningsgas ned till 40 meters djup.

Dykning med livräddande insats som utgångspunkt ska bedrivas i minst 45 minuter efter att den första styrkan har anlänt till olycksplatsen, därefter betraktas uppdraget som ett eftersök.

Eftersök innebär att det har gått mer än ca en timme och personen fortfarande är försvunnen, då övergår normalt insatsen till eftersök av försvunnen person, i samband med detta så övergår även ansvaret för insatsen till polisen.

Anledningen till att man ägnar minst 45 minuter åt dykning med livräddande insats är följande:

När en människa försvinner under vatten råder sekundjakt, för varje minut som passerar så minskar möjligheten till att rädda liv. Trots att man alltid jagar sekunder så finns det enstaka exempel på människor som har blivit räddade och helt återställda trots att dom varit under vatten ända upp till 45 min.

Men om man ska kunna klara 45 min så måste det vara rätt förutsättningar med kallt vatten som gärna är i rörelse och helst en yngre människa.

För att bli räddningsdykare genomgår man en åtta veckor lång utbildning i Stockholm eller Göteborg. För att bli antagen till utbildningen krävs att man jobbar som brandman och har ett stabilt psyke och väldigt god fysik.

Varje dykare måste dyka minst en gång var 6e vecka för att få tjänstgöra som räddningsdykare och i dessa dyk ingår bla årsprover, larmdyk samt ett 40 meters dyk.

http://www.norrkoping.se/rtog/

http://www.norrkoping.se/rtog/om-oss/var-verksamhet/var-operativa-verksamhet/dykverksamheten/