I detta avsnitt ska jag behandla räddningstjänstens roll i Norrköpings kommun.

Vid årsskiftet 2009-2010 gick räddningstjänsten i Norrköping respektive Linköping ihop och skapade kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland med en gemensam organisation för bland annat räddningstjänst.

Nedan kan ni se hur organisationen är uppbyggd.

LSO:

Jag tycker att räddningstjänsten i Östra Götaland följer dom krav som LSO ställer både för den förebyggande verksamheten samt räddningstjänst.

I Norrköping har brandförsvaret även räddningsdykare, något som alltså inte krävs av LSO utan är ett beslut taget på lokal nivå av politiker. Mer om räddningsdykarna kan ni läsa längre ned.

Det förebyggande arbetet:

Fixartjänst:

Detta har ingenting med LSO att göra egentligen men jag tycker ändå att det är värt att ta upp då alla kommuner inte har denna tjänst.

Är man över 67 år och har eget boende i Norrköpings kommun så kan man av kommunen helt gratis få hjälp med vissa saker i hushållet som kan vara svårt och riskfyllt att göra själv. Fixartjänsten är en del av arbetet med att minska fallolyckorna i hemmet.

Man kan få hjälp med följande:

• Sätta upp gardiner och lampor,
• Byta glödlampor och batterier till brandvarnare,
• Fästa lösa sladdar,
• Halksäkra mattor,
• Sådant som kräver användning av stol eller stege,
• Informera om hur du förebygger olyckor etc.

Enligt lagen om skydd mot olyckor så har både privatpersoner och näringsidkare/verksamhetsutövare skyldighet att förebygga brand. Enligt lagen om skydd mot olyckor så är räddningstjänsten även skyldig att ge råd och stöd i fråga om brandskydd. Hittar man inte tillräcklig information på räddningstjänstens hemsida så är man välkommen att kontakta räddningstjänsten.

Räddningstjänsten arbetar mycket med förebyggande verksamhet där man bla föreläser och informerar om brandskydd på exempelvis skolor, dagis, äldreboende etc.

Tillsyn:

Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor så bedriver räddningstjänsten även tillsyn hos företag som hanterar dessa varor. Dessa tillsynsbesök styrs av kommunens tillsynsplan. Vid tillsynen kontrolleras att företaget bedriver hanteringen enligt gällande hanteringstillstånd samt att hanteringsföreskrifter, rutiner och övriga bestämmelser efterföljs.

Samverkan:

Samverkan med andra aktörer skapar förutsättningar till att en räddningsinsats påbörjas oavsett geografiska gränser samt att insatsens resurser och uthållighet förbättras. För arbete vid räddningsinsatser finns främst följande samverkanspartner för räddningstjänsten i Östra Götaland.

Räddsam E:

Är en överenskommelse mellan räddningstjänsterna i Östergötlands kommuner som ger en operativ samverkan över gränserna. Överenskommelsen bygger på ett gemensamt dokument som ger en gemensam plattform för dom olika resursernas förmåga.

RAPS:

Norrköpings kommun medverkar i nätverket RAPS som står för räddningstjänst, ambulans, polis och SOSAB. Dessa medverkande parter samarbetar i form av erfarenhetsutbyte, utbildningsinsatser och gemensamma övningar.

Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst:

Norrköpings brandförsvar har tillsammans med Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst en gemensam strävan om att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsatser över landskapsgränserna.

Västra Sörmlands Räddningstjänst:

En samverkansöverenskommelse om att räddningsenhet åker från Katrineholm vid larm om trafikolyckor på riksväg 55 inom Norrköpings kommuns norra område vid behov.

Billerud AB:

Norrköpings kommun förbinder sig att hålla beredskap för pappers företaget Billeruds industriräddningstjänst. Den utökade beredskapen är samordnad med räddningsstyrkan i Skärblacka.

Landstinget:

Detta samarbete med landstinget innebär att deltidsbrandmän med särskild kompetens larmas ut av SOSAB vid ambulanslarm där tidsvinsten för första åtgärd blir minst 15 minuter. Utlarmning sker som IVPA ( I Väntan På Ambulans).

Räddningsdykarna:

Norrköpings brandförsvar har i sin verksamhet vattenlivräddning vilket innebär att man har räddningsdykare i beredskap dygnet runt. Maximal tid från larm till utryckning ska vara 90 sekunder och vid varje arbetspass ska det finnas minst en dykledare, två vattendykare, och två dykskötare i tjänst.

När räddningstjänsten når olycksplatsen så ska dykinsatsen kunna påbörjas inom 60 sekunder, man använder luft som andningsgas ned till 40 meters djup.

Dykning med livräddande insats som utgångspunkt ska bedrivas i minst 45 minuter efter att den första styrkan har anlänt till olycksplatsen, därefter betraktas uppdraget som ett eftersök.

Eftersök innebär att det har gått mer än ca en timme och personen fortfarande är försvunnen, då övergår normalt insatsen till eftersök av försvunnen person, i samband med detta så övergår även ansvaret för insatsen till polisen.

Anledningen till att man ägnar minst 45 minuter åt dykning med livräddande insats är följande:

När en människa försvinner under vatten råder sekundjakt, för varje minut som passerar så minskar möjligheten till att rädda liv. Trots att man alltid jagar sekunder så finns det enstaka exempel på människor som har blivit räddade och helt återställda trots att dom varit under vatten ända upp till 45 min.

Men om man ska kunna klara 45 min så måste det vara rätt förutsättningar med kallt vatten som gärna är i rörelse och helst en yngre människa.

För att bli räddningsdykare genomgår man en åtta veckor lång utbildning i Stockholm eller Göteborg. För att bli antagen till utbildningen krävs att man jobbar som brandman och har ett stabilt psyke och väldigt god fysik.

Varje dykare måste dyka minst en gång var 6e vecka för att få tjänstgöra som räddningsdykare och i dessa dyk ingår bla årsprover, larmdyk samt ett 40 meters dyk.

http://www.norrkoping.se/rtog/

http://www.norrkoping.se/rtog/om-oss/var-verksamhet/var-operativa-verksamhet/dykverksamheten/

I detta ämne så ska jag redogöra för den kommunala handlingsplanen för skydd mot olyckor i Norrköpings kommun.

Enligt lagen om skydd mot olyckor kan man utläsa följande:

”3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.”

Enligt lagen om skydd mot olyckor så ska alltså kommunen ha ett utarbetat handlingsprogram för skydd mot olyckor.

Kommunen kan själv välja att ha olika program för den förebyggande verksamheten samt räddningstjänsten eller ett gemensamt program för dom båda.

Inriktning och mål för Norrköpings kommun.

I Norrköpings kommun har man ett långsiktigt mål för kommunens olycksförebyggande verksamhet som ska vara uppnått senast år 2018. Visionen inom området skydd mot olyckor är att Norrköping ska vara Sveriges minst olycksdrabbade kommun.

Då ska antalet bränder, trafikolyckor, fallolyckor samt konsekvenserna av dessa olyckor i form av antal döda och slutenvårdade var för sig ha minskat med 25 %. Detta är förstås ganska högt uppsatta mål om du frågar mig och det ska bli intressant att följa utvecklingen med tanke på att bilismen ökar samtidigt som äldre ofta bor kvar hemma längre vilket har visat sig resultera i både mer bränder och fallolyckor.

På vägen till att nå dessa mål så har kommunen satt upp vissa delmål:

• Antal fallolyckor, bränder och trafikolyckor ska var för sig minska med 5% till 2010-12-31. Om så är fallet har jag inte kunnat tyda då någon statistik inte finns tillgänglig än.
• Dessutom ska antalet döda och slutenvårdade till följd av dessa olyckor också minska med 5% inom varje olyckstyp.
• Vidare ska skyddet mot kemikalieolyckor öka.

Motiven för valda olycksområden är följande:

Bränder – Statistiken visar att fler bostadsbränder sker i Norrköping jämfört med jämstora kommuner.

Trafikolyckor – Kommunen bör stödja vägverkets arbete inom nollvisionen. Kommunen har även fokus på logistik, transport och handel vilket innebär en ökad trafikmängd och därmed bör trafiksäkerhetsarbetet stärkas.

Fallolyckor – Är den vanligaste olyckstypen och kostar kommunen stora pengar och onödigt lidande för dom drabbade. Kommunen har inte tidigare bedrivit något övergripande och systematiskt förebyggande arbete mot fallolyckor tidigare så det ska bli intressant att se om projektet kommer att bära frukt.

Kemikalieolyckor – läs nedan.

Särskilda risker i Norrköpings kommun.

Dom vanligaste olyckorna i Norrköpings kommun är fallolyckor, bränder och trafikolyckor. Dessa olyckstyper står för ungefär 15 dödsfall och omkring 1100 skadade människor varje år. Och med dom siffrorna så förstår jag varför Norrköpings kommun har valt att som mål till 2018 minska dessa olyckor och olycksföljder med 25 %.

Övriga risker som är specifika för norrköping är hantering av farliga ämnen.

Norrköpings kommun har näst flest så kallade Sevesoföretag i landet. Dessa Seveso klassade företag hanterar stora mängder farliga ämnen i sina lokaler men ämnena transporteras också genom Norrköping till och från företagen. Detta innebär stora risker för omgivningen om något skulle hända då transporterna ofta sker genom tätbebyggda områden.

På grund av detta anser kommunen att skyddet mot kemikalieolyckor måste öka.

Om en allvarligare olycka skulle inträffa så meddelas allmänheten genom larmsignalen Viktigt meddelande.

Räddningstjänsten i Östra Götaland har hög beredskap och är väl förberedda om en kemikalieolycka skulle ske. Seveso företagen har också beredskapsplaner för eventuella olyckshändelser och samarbetar även med brandförsvaret för att kunna underlätta räddningsarbete och brandbekämpning.

Det är inte ofta det händer några olyckor med kemikaliehanteringen i Norrköping men om något skulle hända så skulle konsekvenserna förstås kunna bli enorma beroende på omfattningen samt vilket ämne som läcker ut. Med vädrets makter kan spridningen av detta ämne antingen gå väldigt fort eller lite långsammare och koncentreras till tätbebyggt område eller ut i obygden.

Att norrköpings kommun vill stärka skyddet mot kemikalieolyckor kan jag därmed förstå.

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/sakerhet/kris/skydd-mot-olyckor/

http://www.norrkoping.se/rtog/samhallsskydd/sevesoanlaggningar/seveso-klassade-foretag/

Då var det dags att börja blogga då och jag säger som Ilyas, är det verkligen brandman jag pluggar till? Nåja jag får väl försöka att vara entusiastisk ändå. Jag kommer att behandla Norrköpings kommun i mitt arbete då jag bor där.

Första inlägget kommer att handla om den kommunala organisationen.

Vad är en kommun? Enligt nationalencyklopedin så betyder kommun ” territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Invånarna i en kommun har med stöd av kommunallagen möjlighet att i demokratiska former vårda sina angelägenheter. Kommunerna är också skyldiga att fullgöra vissa av staten lagstadgade uppgifter”.  http://www.ne.se/kommun

Den kommunala organisationen:

För att enklare förstå hur en kommun är uppbyggd så har jag klistrat in lite information om kommuner i allmänhet från: http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner

Om kommuner

Sverige har 290 kommuner. Kommunerna ansvarar för det mesta av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola och skola, socialtjänst och äldreomsorg.

Vissa verksamheter är kommunerna skyldiga att ha enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker.

Det här är kommunen skyldig att erbjuda.

• Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
• Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola
• Kommunal vuxenutbildning
• Svenska för invandrare
• Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg
• Omsorg om äldre och funk­tionshindrade
• Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende
• Stadsplanering och byggfrågor
• Hälso- och miljöskydd
• Renhållning och avfallshantering
• Räddningstjänst
• Vatten och avlopp
• Bibliotek
• Krisberedskap
• Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen)
• Bostadsförsörjning

Det här är exempel på verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda

• Öppen förskola
• Fritidsverksamhet
• Byggande av bostäder
• Energi
• Hälso- och viss sjukvård i hemmet
• Sysselsättning
• Näringslivsutveckling
• Kultur

Självstyrelse

Självstyrelsen innebär att beslut ska fattas nära dem som berörs, och anpassas efter deras villkor. Det sätter medborgaren i främsta rummet och gynnar både demokratin och effektiviteten.

Norrköpings kommun.

Ja så här fungerar kommunerna i stort och jag ska nu gå in lite närmre på hur just Norrköpings kommun fungerar.

Norrköpings kommun har över 9 000 anställda och är således Norrköpings största arbetsgivare.

Kommunen är en politiskt styrd organisation där folkvalda politiker och förtroendevalda företräder medborgarna i kommunen och fattar beslut om samhällsservicens mål, inriktning och kvalitet.

Kommunalråd och oppositionsråd arbetar med politik på heltid till skillnad från andra förtroendevalda som oftast har ett arbete vid sidan av det politiska uppdraget.

Politikerna i kommunen representerar sina partier och utses i allmänna val vart fjärde år.

Den kommunala verksamheten styrs av olika lagar, mål och regler. Offentlighetsprincipen ger till exempel kommuninvånarna en unik insyn i Norrköpings kommuns verksamhet.

Den politiska ledningen:

Norrköpings kommuns politiska ledning består av kommunfullmäktige som är det högst beslutande organet i kommunen samt kommunstyrelse med utskott. Till sin hjälp har den politiska ledningen också tjänstemän i kommunstyrelsens kontor som leds av kommundirektören.

Norrköpings kommun äger också eller har andelar i och ägaransvar för ett antal bolag och stiftelser.

Nio stycken olika verksamhetsnämnder har politiskt ansvar för verksamheten inom olika områden. Dessa nämnder ger i sin tur uppdrag och ekonomiska resurser till kommunala enheter, eller köper tjänster av privata entreprenörer. Dessa nämnder har även ansvar för uppföljning av både verksamheten samt det ekonomiska resultatet. Verksamhetsnämnderna har stöd och hjälp av verksamhetskontoren.

Kommunrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja hela den kommunala verksamheten. Kommunens förtroendevalda revisorer är direkt ansvariga inför fullmäktige och därmed också inför medborgarna i Norrköpings kommun.

http://www.norrkoping.se/organisation/kommunen/

http://www.norrkoping.se/organisation/info_norrkoping.pdf

Nedan borde man kunna se en bild som förtydligar hur Norrköpings kommun är uppbyggd.

Men då jag ej är vän av datorer så kan man inte det, så följ länken nedan istället.