Då jag inte själv lyckats få kontakt med någon säkerhetssamordnare på kommunen och inte finner någon information på kommunens hemsida samt att tiden börjar rinna ut så fick jag ta mig en titt på min klasskamrat Jeremy´s blogg då vi kommer från samma stad.

Han har lyckats kontakta Norrköpings kommuns säkerhetssamordnare Richard Tjernström för att få veta mer om Norrköpings tvärsektoriella arbete.

Kommunens egentliga säkerhetsarbete bedrivs inte i Rådhuset som många andra verksamheter utan sker ute i verksamheterna som finns och lyder under sina respektive förvaltningar.

Detta faktum gör att det ställs krav på att förvaltningarna själva har fungerande krisplaner för att kunna hålla verksamheten igång på bästa sätt även under påfrestningar (t ex en pandemi). Samtidigt som de enskilda enheterna (skola, dagis, äldreboende etc) behöver ha ett väl fungerande dagligt säkerhetsarbete och t ex bedriva systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Dom organisationer som arbetar med säkerhet på heltid som t ex (SÄK samt RTÖG) arbetar rådgivande och stödjande gentemot alla kommunens enheter när det gäller frågor som rör säkerhet.

Det centrala säkerhetsarbetet kan olika ut i olika kommuner. I Linköping har man t ex en säkerhetsavdelning där flera personer arbetar med särskilda arbetsuppgifter. I Norrköping har man valt ett mer projektorienterat arbetssätt i en enligt eget utsago mer dynamisk organisation. Norrköping har en säkerhetschef (likaså säkerhetsskyddschef) som är direkt underställd kommundirektören. Norrköping har utöver det en säkerhetssamordnare (Richard Tjernström) som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsens kansli, men som arbetar närmast säkerhetschefen. Dessa två ingår själva i eller leder därefter olika former av säkerhetsgrupper, både statiska och dynamiska, där dom bedriver det proaktiva/strategiska och uppföljande arbetet på central nivå. Till de statiska grupperna hör regelbundna möten med respektive förvaltningarna Vård- och omsorgskontoret, Utbildningskontoret, Lokalförsörjningsenhet, Personalkontoret, Tekniska kontoret, IT-säkerhetsgrupp, Försäkringsgrupp mm. Om behov uppstår tillsätter/inrättar man dynamiska grupper - vilket innebär att man snabbt plockar ihop de berörda personer som behövs för att snabbt kunna säkerställa lösningen på uppkomna frågeställningar. Detta arbetssätt innebär att medlemmar i arbetsgrupperna kan omsättas efter behov och beroende på progressen i själva arbetet. Ibland kan även dessa arbetsgrupper innefatta extern expertis eller sakkunnig.

Då kommunens verksamheter täcker så många olika områden har man sällan att göra med varandra i vardagen. Dock är självfallet personer i ledande position involverade i det centrala säkerhetsarbetet och utövar viss samverkan med varandra, t ex i central ledningsgrupp och i krisledningssammanhang.

Ett exempel på sådant arbete är Norrköpings Krisplan:

Norrköpings Kommun har en utarbetad plan (program) för krisledningsarbetet i den händelse att kommunen behöver gå över till en anpassad organisation på grund av en extraordinär händelse eller annan svår påfrestning.
Programmet kan också användas i tillämpliga delar om kommunens samlade resurser behöver utnyttjas t ex vid långvariga elavbrott, svåra olyckor, svåra och långvariga snöoväder, dricksvattenbrist, omfattande skador med farligt gods eller liknande händelser.

I denna krisplan finns program för hantering av extraordinära händelser där man valt att fokusera på lite olika mål.

Inriktningsmål:

Trygga människors liv, personliga säkerhet och hälsa samt hindra eller

begränsa skador på miljö och egendom.

Verka för ett robust samhälle och i allt planeringsarbete försöka minska

sårbarheten utifrån vad som identifierats i risk- och sårbarhetsanalyser

m.m.

Ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid och genom detta

också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar vid höjd

beredskap.

Upprätthålla nödvändiga funktioner för ledning, samband och

information vid en extraordinär händelse.

Vid såväl mindre händelser som vid extraordinära händelser ska en god

information kunna ges till kommuninnevånare, media och andra

berörda..

Effektmål

Krisledningsorganisationen ska kunna samlas och om möjligt kunna

verka inom tre timmar efter larm. Informationsinsatser bör kunna

påbörjas inom en timme.

Krisledningsorganisationen ska kunna verka uthålligt under lång tid.

Krisledningsorganisationen ska ha tillgång till utbildad personal,

lämpliga lokaler och utrustning för att kunna bedriva ett effektivt

arbete.

Krisledningsorganisationens förmåga ska upprätthållas genom

utbildning och/eller övningar minst två gånger per mandatperiod.

http://bobodahbear.blogg.se/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/sakerhet/kris/krisplan/

Handlingsprogrammet på remiss:

Det finns nu ett förslag till handlingsprogram för Räddningstjänsten Östra Götaland och dess ägarkommuner, Linköping och Norrköping, som sänds ut på remiss.

Handlingsprogrammet skall syfta till att öka säkerheten inom boende, trafik, skola och fritid (vatten). Detta förutsätter att nya strukturer för samverkan mellan kommunerna samt mellan kommunerna och förbundet skapas. Uppföljning och utvärdering av arbetet kommer att ske en gång per år i seminarieform. Till stöd för uppföljning och utvärdering finns ett antal mätinstrument som ska spegla hur säkerheten utvecklas i kommunerna.

Bland remissinstanser finns Länsstyrelsen, Polis, Landsting, flygplatserna, kommuner inom regionen, kommunala nämnder, andra räddningstjänster och BRIS. Men alla är välkomna att säga sin mening.

Bakgrund:

Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska varje kommun ha handlingsprogram för skydd mot olyckor. Fullmäktige beslutade att gemensamt handlingsprogram för de båda kommunerna, Linköping och Norrköping, och förbudet skulle tas fram.
Arbetet med nya handlingsprogrammet inleddes i slutet av 2010 och har letts av en politisk styrgrupp med lika representation från kommunerna och förbundet.

Detta är ett bra exempel på tvärsektoriellt arbete när man bjuder in flera olika remiss instanser för att gemensamt diskutera det kommande handlingsprogrammet.

Jag tror att denna metod är nödvändig för att lyckas med det tvärsektoriella arbetet, man måste helt enkelt lyssna på alla inblandade parter. Ta bara som exempel en trafikolycka, där är räddningstjänst, polis, sjukvård, och infrastruktur (kommun) inblandade. För att kunna minska trafikolyckorna behövs alla parter så att alla får säga sitt och man gemensamt kan komma fram till vad som behövs förbättras.

Till denna remiss har man valt ut följande områden som ska ägnas särskilt fokus i de kommande årens säkerhetsarbete:

http://www.norrkoping.se/rtog/nyheter/arkiv/handlingsprogrammet-pa-re/index.xml

http://www.norrkoping.se/rtog/nyheter/arkiv/handlingsprogrammet-pa-re/Handlingsprogram_remiss.pdf

”När en förälder släpper iväg sitt barn till skolan så räknar föräldern med att barnet lär sig något. Skolans huvuduppgift är att undervisa och lära barn saker, men samtidigt så räknar även föräldern att barnet kommer hem på eftermiddagen, det vill säga skolan har ett säkerhetsansvar för barnen som vistas i skolan”

Jag tycker att ovanstående citat är en väldigt bra beskrivning på vad tvärsektoriellt arbete går ut på. Det finns förstås väldigt många instanser att beskriva i en kommun så jag tänkte förhålla mig till det jag tycker är relevant för vår utbildning.

Jag vill också tillägga att räddningstjänsten inte längre tillhör den kommunala verksamheten i Norrköping/Linköping utan är ett fristående räddningstjänstförbund ihop med Linköping som heter Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG)

Det första jag kom att tänka på var Norrköpings kommuns fixartjänst. Inte på något sätt unikt men ändå en bra ansträngning för att minska kostnader och tid för sjukvården och i viss mån även räddningstjänsten. Då fallolyckor kostar kommunen väldigt mycket pengar varje år så kanske en sådan åtgärd kan få ned dessa onödiga kostnader samt lidande för dom drabbade.

Så här fungerar fixartjänsten:

Är man över 67 år och har eget boende i Norrköpings kommun så kan man av kommunen helt gratis få hjälp med vissa saker i hushållet som kan vara svårt och riskfyllt att göra själv. Fixartjänsten är en del av arbetet med att minska fallolyckorna i hemmet.

Man kan få hjälp med följande:

• Sätta upp gardiner och lampor,
• Byta glödlampor och batterier till brandvarnare,
• Fästa lösa sladdar,
• Halksäkra mattor,
• Sådant som kräver användning av stol eller stege,
• Informera om hur du förebygger olyckor etc.

Det kommer mera, håll ut era kunskapstörstande stofiler, för inte vill ni ha sommarlov va? Själv tänkte jag blogga även under sommaren bara för att det är kul.

Källförteckning:

http://www.norrkoping.se/vard-omsorg/aldre/fa_stod_och_hjalp/fixartjansten/

http://www.rtog.se/

Trafikprogram för Norrköpings kommun

Trafikprogram för Norrköpings kommun ersätter det tidigare kommunikationsprogrammet och har som syfte att ange riktlinjerna för hur ett långsiktigt och hållbart transportsystem ska utformas. I framtidsvisionen för Norrköping 2030 utgörs det framtida transportsystemet i Norrköping av en väl utbyggd miljöanpassad kollektivtrafik med spårvägen som grund kompletterad med bussar drivna med förnybart bränsle. I det framtida transsportsystemet samspelar miljömässiga, ekonomiska och sociala värden med varandra.

Trafikprogram för Norrköpings kommun förespråkar en integrerad syn mellan samhällsplaneringen och trafikplaneringen så att en förstärkt samverkan mellan gång-, cykel- och kollektivtrafiken – samt bebyggelseplaneringen blir en verklighet. För att uppnå visionen om ett hållbart transportsystem arbetar trafikprogram för Norrköpings kommun utifrån 15 uppsatta mål samt en trafikstrategi som innebär att kollektivtrafiken och cykeltrafiken ska prioriteras, särskilt till de centrala delarna av staden.

Trafikprogram för Norrköpings kommun är en del av översiktplanen och tas fram av stadsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska kontoret.

Krisplan

Norrköpings Kommun har en utarbetad plan (program) för krisledningsarbetet i händelse att kommunen behöver gå över till en anpassad organisation på grund av en extraordinär händelse eller annan svår påfrestning.
Programmet kan också användas i tillämpliga delar om kommunens samlade resurser behöver utnyttjas t ex vid långvariga elavbrott, svåra olyckor, svåra och långvariga snöoväder, dricksvattenbrist, omfattande skador med farligt gods eller liknande händelser.

Utöver nämnda program genomförs krisledningsarbetet enligt ”Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap”. Om en olycka eller händelse bedöms vara extraordinär kan kommunens krisledningsnämnd träda i funktion enligt ”Lagen om Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” (2006:544). Norrköpings krisledningsnämnd är kommunstyrelsens krisledningsutskott. Riktlinjerna tillämpas när ordföranden bedömer att en extraordinär händelse inträffat och att krisledningsutskottet ska träda i funktion. Riktlinjerna kan också helt eller delvis tillämpas vid andra kriser eller samhällsstörningar utan att krisledningsutskottet trätt i funktion. Svåra olyckor eller samhällsstörningar kan få sådana konsekvenser att kommunledningen måste agera för att samordna insatser. Arbetet ska bedrivas effektivt och organiseras på ett sådant sätt att uthålligheten över tiden är god.

All verksamhet som ryms inom begreppet ”kommunal räddningstjänst” leds i kommunen av räddningschefen eller av denne utsedd räddningsledare av enligt bestämmelser i ”Lagen om skydd mot olyckor” (2003:778).

Övning

Vid en extraordinär händelse eller annan samhällsstörning som berör kommunen ska krisledningsarbetet startas snabbt och på ett strukturerat sätt varför detta måste vara väl planerat och övat. Krisledningsorganisationen (politiker och tjänstemän) ska öva minst en gång vartannat år och kunna verka på ordinarie ledningsplats eller annat lämpligt utrymme senast tre timmar efter kallelse.

Källförteckning:

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/om/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/Trafikprogram-for-Norrkopings-kommun.pdf

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/planprocess/

Säkerhetsaspekter i Norrköpings kommuns översiktsplan:

Vad är en översiktsplan?

”3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.
Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen.
För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses.
Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner.
För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas. Lag (1998:839).”

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en rådande översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Denna översiktsplan är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark, vatten och bebyggelseutveckling för att nå det allomfattande målet att skapa en god livsmiljö.

Översiktsplanen är en vägledning som ska anvisa lämpliga områden i stora drag för olika ändamål. Planen är också en redovisning av allmänna intressen där t.ex. värdefulla naturområden ingår. Större samhällsinvesteringar är också viktiga att ha med i planen. Överensstämmelse med översiktsplanen förenklar när kommunen sedan ska detaljplanera ett område.

En fördjupad översiktplan kan upprättas för en del av kommunen, tex en stadsdel eller en mindre tätort. Den fördjupade översiktsplanen avser till att visa vilken utveckling kommunen vill se på det aktuella området.

Översiktsplanen utgör ett försök att överblicka utvecklingen under en längre tidsperiod men samtidigt ska den omprövas under varje mandatperiod (4 år).

Den är inte rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag genom sin förankring i en planeringsprocess som garanterar samråd och insyn. Den förmedlar kommunens helhetssyn i stort tillämpas men kan frångås.

Översiktsplanens uppgift

• Att medverka till en funktionell struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar
• Att främja bra miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden, energi och råvaror
• främja en social, ekologisk, ekonomisk och kulturellt god livsmiljö
• visa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljöriktsnormär.

Planprocess:

Stadsplaneringsnämnden:

Stadsplaneringsnämnden ansvarar för stadens fysiska planering, det vill säga hur Norrköpings mark och vatten används. Nämnden ansvarar bl.a. för översiktsplan och detaljplaner. Under stadsplaneringsnämnden lyder stadsbyggnadskontoret, som är den förvaltning som svarar för det praktiska utförandet inom nämndens ansvarsområden.

Detaljplaner:

Kommunens planläggning syftar till att lägga fast den framtida användningen av mark- och vattenområden. I detaljplaner regleras bland annat bebyggelse, gator, parker, och friluftsområden. Plan- och bygglagen (PBL) lägger stor vikt vid att planprocessen ska vara demokratisk, att planarbetet drivs med stor öppenhet så att alla berörda blir delaktiga.

Invändningar mot förslaget ska lämnas skriftligen till Fysisk planering. Planen godkänns av nämnden eller överlämnas till kommunfullmäktige för godkännandet om ärendet är av stor betydelse. Detaljplanen kan överklagas till Länsstyrelsen vars beslut i sin tur kan överklagas hos Regeringen.

Här kan man se gången i ett ärende kring en detaljplan:

Planbeställning:

En planprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer stadsbyggnadskontoret då en ny detaljplan behövs för att ett byggprojekt skall kunna genomföras.

I andra fall kan staden själv initiera en detaljplan, då den behövs för utbyggnad av vägar, skolor mm. Ett samarbete inleds sedan mellan kontoret och byggherren där skisser och annat underlag tas fram, ofta med konsulthjälp.

Uppdrag:

I en uppdragsbeskrivning till Stadsplaneringsnämnden föreslår kontoret att själva planprocessen påbörjas. I uppdraget beskrivs det aktuella projektet och vad planen i huvudsak kommer att behandla. Förslag till planområde och vilken planprocess som kommer att användas.

Program

För att möjliggöra diskussion om detaljplanearbetets inriktning innan några avgörande bindningar uppkommit görs först ett program som mer anger utgångspunkter och mål för arbetet än lösningar i detalj. Program görs vanligtvis inte vid enkelt planförfarande och inte heller vid normalt planförfarande om det bedöms onödigt.

Samråd genomförs för programmet på samma sätt som för själva detaljplanen. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse.

Plansamråd

Med ledning av programsamrådet upprättas ett planförslag som innehåller plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning och ibland även miljökonsekvensbeskrivning.

Om detta förslag samråder sedan kommunen med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och vissa fall andra kommuner som berörs av förslaget. Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende, myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av förslaget ges också tillfälle att föra fram synpunkter liksom flera fackinstanser, inom och utom stadens egen organisation.

Här ges räddningstjänsten en chans att få en inblick i planeringen som kan vara av intresse om det exempelvis är en anläggning för farligt gods eller liknande som planeras.

Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter plansamrådet upprättas en samrådsredogörelse.

Utställning

Det slutliga planförslaget, utställningsförslaget, ställs ut under minst tre veckor i förvaltningshuset Rosen, Trädgårdsgatan 21. Utställningen annonseras i dagspressen och kända sakägare med flera underrättas med brev. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden.

Antagande

Detaljplanen antas normalt av stadsplaneringsnämnden. Nämnden kan också besluta att godkänna planförslaget och därefter överlämna planen till kommunfullmäktige för antagande.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att justerat protokoll kungjorts vilket innebär ca fyra veckor efter att stadsplaneringsnämnden antagit planen, om den inte överklagas.

Överklagande

Den som senast under utställningstiden eller betänketiden skriftligen har framfört synpunkter som inte tillgodosetts kan överklaga beslutet att anta planen. Länsstyrelsen prövar om den som överklagat har rätt att klaga. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått del av beslutet - om ingen överklagar till regeringen.

Överklagande till regeringen

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den som klagat till del. Regeringens beslut vinner laga kraft omedelbart.

Fastighetsbildning och bygglov

När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

Genomförandetid

När en ny plan antas ges den även en genomförandetid om högst 20 år. Efter denna tid kan kommunen, utan krav på ersättning för till exempel borttagna byggrätter, åter besluta om markanvändning med mera i ny plan.

Källförteckning:

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/om/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/fop/trafikprogram-for-norrkop/Trafikprogram-for-Norrkopings-kommun.pdf

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM

http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/oversiktsplan/planprocess/